Hej!
Året var 1992. Mannen skulle fylla 40 år februari månad. Familjen,
2 vuxna och 3 barn hade länge drömt om FAMILJERESAN. Nu skulle den
bli av.
Månader med sparande, ofta havregrynsgröt till middag. Håll igen,
håll igen.
Då var det möjligt att ta "sista minuten" till Maldiverna. Och det
ämnade vi göra. Mamma hade is i magen och avvaktade. Rätt dag slog
hon till.
5 biljetter fixade. Ospecificerad inkvartering inom Maldiverna stod
det. Maten skulle betalades på plats i US-dollar. Glädjen var
stor, större, störst.
Avfärd och mellanlandning i Sharjah. Stor munterhet när det var
"ståtoa". I Male informerades vi om vilken ö. KUREDU! Och dit kom
hela familjen
på vår första och hittills enda långresa tillsammans efter en
båtfärd på 5 timmar. Av med skorna. Underbart.
Varmt mottagna, mannen maximalt firad trots deras knappa
resurser. Bungalowen på stranden låg 23 Emma(5 år)steg till
vattnet. Minstingen Emma
som inte kunde simma men låg och guppade med snorkel hela
tiden vid husrevet.
Den stranden kommer alltid att finnas längst in och värma allra
mest i mitt hjärta.
AnnKristin
